Att tala i tungor

  1. Vad är att tala i andra tungor?
  2. Kan man vara frälst utan att tala i tungor? 

1. Vad är att tala i andra tungor? 

Den kristna kyrkan startade på pingstdagen (50 dagar efter att Jesus Kristus korsfästes), när Gud utgjöt gåvan av den Helige Ande över Sina lärjungar. Detta är beskrivet i APOSTLAGÄRNINGARNA kapitel 2: "Och de blevo alla uppfyllda av Helig Ande och begynte tala andra tungomål, efter som Anden ingav dem att tala" (APOSTLAGÄRNINGARNA 2:4).

Vid den tidpunkten pågick ett konvent i Jerusalem och folket förvånades över denna händelse och frågade: "Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål talas?" (APOSTLAGÄRNINGARNA 2:8). "I sin häpnad visste ingen vad han skulle tro, och de frågade varandra: ”Vad betyder detta?”" (APOSTLAGÄRNINGARNA 2:12). Några anklagade till och med lärjungarna för att vara druckna!

Men Petrus stod upp och talade om för dem: "Det är icke så som I menen, att dessa äro druckna; det är ju blott tredje timmen på dagen. Nej, här uppfylles det som är sagt genom profeten Joel: Och det skall ske i de yttersta dagarna, säger Gud, att jag skall utgjuta av min Ande över allt kött …" (APOSTLAGÄRNINGARNA 2:15-17). Han berättade för dem att eftersom Jesus nu befann sig i himmelen, hade den Helige Anden kommit (se också JOHANNESEVANGELIET 14:26): "Och sedan han genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern undfått den utlovade Helige Anden, har han utgjutit vad I här SEN och HÖREN" (APOSTLAGÄRNINGARNA 2:33).

Samma mönster som detta upprepas igenom hela Nya Testamentet där folk mottog den Helige Anden, vilket bevisades med tungomålstalande. Till exempel visste lärjungarna att hedningarna hade mottagit den Helige Anden i APOSTLAGÄRNINGARNA kapitel 10: "DE HÖRDE DEM NÄMLIGEN TALA TUNGOMÅL och storligen prisa Gud …" (APOSTLAGÄRNINGARNA 10:45-46).

Fler bibelverser om dopet i den Helige Ande, som bevisas av tecknet att tala tungomål, kan hittas i vårt bibelstudium om Andedopet och att tala i tungor.

Att tala tungomål är det synliga tecknet på mottagandet av den Helige Anden. Det är ett språk som du inte kan lära dig, men som Gud ger dig som en gåva, så snart som du mottager den Helige Anden. Detta tungomålstal kan ibland förstås utav andra (APOSTLAGÄRNINGARNA 2:8), men är för det mesta ett okänt språk som är ämnat endast för privat bön och tillbedjan till Gud: "Ty den som talar tungomål, han talar icke för människor, utan för Gud; ingen förstår honom ju, han talar i andehänryckning hemlighetsfulla ord." (1 KORINTIERBREVET 14:2). "Ty om jag talar tungomål, när jag beder, så beder visserligen min ande ..." (1 KORINTIERBREVET 14:14).

När du ber på detta nya mål, ber du direkt till Gud och du behöver inte längre använda "fruktlösa upprepningar" i bönen, utan är fri att prisa Gud "i Anden". Gud hade i själva verket redan profeterat om detta förhållande till Sitt folk i Jesaja bok: "Ja väl, genom stammande läppar och på ett främmande tungomål skall han tala till detta folk" (JESAJA 28:11).

För närvarande har ungefär 500 miljoner människor över hela världen haft denna erfarenhet med den Helige Ande. "Alltså ÄRO "TUNGOMÅLEN" ETT TECKEN, ej för dem som tro, utan för dem som icke tro …" (1 KORINTIERBREVET 14:22).

Det finns många fler bibelverser som talar om fördelarna med att be på tungomål och aposteln Paulus, som användes mäktigt utav Gud, sade att han själv talade mer i tungor än någon annan! (Se 1 KORINTIERBREVET 14:18)

I vår sektion med bibelstudier vi samlat ihop ännu fler anledningar till varför vi bör bedja i Anden.

[Början av sidan

2. Kan man vara frälst utan att tala i tungor? 

Bibeln fördömer inte dem som inte talar i tungor. Guds Ord talar om "troende", som Kornelius i APOSTLAGÄRNINGARNA 10, vilken var 'gudfruktig (uppriktig); en rättskaffens man' i Guds ögon. På samma gång som många som bekänner sig vara kristna i sanning är 'troende', måste de också ge akt på att följa "allt Guds rådslut" (APOSTLAGÄRNINGARNA 20:27), just as God sent Peter to explain to Cornelius "vad du skall göra" (APOSTLAGÄRNINGARNA 10:6; Reviderade KXIIs bibel).

Människor som har "givit sitt hjärta till Jesus; tagit ett beslut för Kristus etc. etc." har omvänt sig till Gud och är uppenbarligen "troende." De måste sedan 'gå vidare' och söka den fullhet som Gud har givit (EFESIERBREVET 3:19). "Då sade Jesus till de judar som hade satt tro till honom: OM I FÖRBLIVEN I MIT ORD, SÅ ären I i sanning mina lärjungar" (JOHANNESEVANGELIET 8:31). Det betyder att även om en person är räddad, kommer han, såvida han inte GÅR VIDARE och blir en LÄRJUNGE enligt MATTEUS 28 etc., att förlora sin "fritt givna frälsning".

Frälsning liknas vid att 'föda barn'. Det är lätt när Gud givit tro, men att gå vidare och växa upp i Kristus och förbereda sig som en lärjunge på att möta Honom, är när det verkliga kristna livet startar. Men, utan att bli tränad och lärd kan en kristen helt enkelt stagnera i sina tidiga erfarenheter och inte gå vidare till Kristi fullhet, som Gud menade att vi skulle i vår vandrig i Kristus.

Liksom Petrus på pingstdagen, predikar vi APOSTLAGÄRNINGARNA 2:37-39: "Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse; då skolen I såsom gåva undfå den Helige Ande", för vi vill att alla skall komma in i den fullhet som Gud ger. Vår egen erfarenhet är att 80% eller mer av vårt folk mottager den Helige Ande redan innan de blir döpta. Emellertid är 'att tala i tungor' inte den centrala frågan – vi söker inte gåvan, men Givaren. Kristna behöver se på Herren Jesus Kristus och tillbedja Honom som sin Frälsare. De flesta mottager den Helige Ande och talar i tungor inom sekunder när de börjar söka Honom … och ibland med stor kraft.

Vi uppmuntrar alla att gå vidare och mottaga uppfyllandet av den Helige Ande … inte bara för att 'bevisa att det går', men för att vi inte vill att någon skall gå miste om någonting, för vi tror starkt på att exemplet som de första lärjungarna följde och erfor GÄLLER för alla människor. Jesus sade till Sina lärjungar att vänta i Jerusalem (APOSTLAGÄRNINGARNA 1:8)- där de skulle få KRAFT till att vara Hans vittnen genom hela världen. Gud varnar oss: "… Genom människor med främmande tungomål och genom främlingars läppar skall jag tala till detta folk, men icke ens så skola de höra på mig, säger Herren" (1 KORINTIERBREVET 14:21). Några av Jesu sista ord till Sina lärjungar visar oss att tungomålstal skulle bli ett av de "tecken som följer" Hans kyrka: "Och dessa tecken skola åtfölja dem som tro: … de skola tala nya tungomål…" (MARKUS 16:17).

[Början av sidan]