Vad säger Bibeln om alkohol?

"Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned. På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift" ORDSPRÅKSBOKEN 23:31-32.

Vin - tillverkning och användning

Ordet "vin" nämns i några avsnitt i Bibeln, med det framgår inte alltid tydligt om den avsedda betydelsen är alkoholhaltiga drycker eller inte. Redan i mycket tidiga århundranden brukade människor pressa saften ur druvor för att dricka den direkt. Vi kan se detta i 1 MOSEBOKEN 40:11: "Och jag hade Faraos bägare i min hand, och jag tog druvorna och pressade ut dem i Faraos bägare och gav Farao bägaren i handen."

Det fanns olika metoder att förhindra saften från att jäsa och bli alkoholhaltig. En metod var att framställa en tjock saft genom kokning, avkylning, filtrering och återupphettning. En annan var att tillsätta kemikalier, såsom svavel, vilket var känt för att konservera juice redan på den tiden. För att framställa en alkoholhaltig dryck, pressades druvorna på en plats med god ventilation och leddes sedan genom olika stenkärl. Jästsporer föll sedan ned över juicen och satte igång jäsningsprocessen. Än idag framställs vin i princip på samma sätt.

Vin framställs genom delvis eller fullständig jäsning av det socker som finns i fruktsaften. Jästen spelar huvudrollen i jäsningsprocessen. De mikroskopiska jästcellerna är svampliknande organismer som är vanligt förekommande i naturen. Dessa jästceller producerar ett enzymsystem kallat "zymas", vilket har förmåga att bryta ned socker till alkohol och C02. Jästsporer, som förekommer antingen i luften eller på själva frukten, kommer spontant att jäsa när de kommer i kontakt med det upplösta fruktsockret. Därför behöver man bara pressa frukten för att möjliggöra för jästsporerna att komma i kontakt med saften. Vid kommersiell vinframställning kan man naturligtvis inte lita på antagandet att jästceller finns närvarande, utan man använder därför särskilt odlade jästarter för att garantera en snabb och effektiv jäsning. Alkoholhalten i vin varierar vanligtvis mellan 6 och 14 procent. Mängden alkohol som produceras beror på när jäsningsprocessen avbryts eller gått färdigt. Mängden druvsocker som finns tillgänglig för jäsning är också av stor betydelse. Den maximala alkoholhalten som produceras vid vinjäsning under ideala förhållanden kommer att uppgå till 20 procent. Denna halt kan inte överskridas eftersom jästcellerna inte kan överleva i en högre alkoholhalt.

Några menar att människorna i forna tider inte kände till hur man förhindrade saften från att jäsa. De gör därför gällande att alla viner måste ha varit alkoholhaltiga. I själva verket finns det bevis tillgängliga från tidiga författare som stödjer påståendet att icke-alkoholhaltiga viner var vanligt förekommande som dryck och att dessa ibland kallades de bästa vinerna. I sin tydliga och autentiska "Temperance Bible Commentary" (Bibelkommentarer om nykterhet) citerar F.R. Lees (Ph.D) och Dawon Burns (MA) Aristoteles, Herodotos, Josephus, Plinius, Collumella och andra grekiska och romerska författare. Denna bok nämner åtminstone 5 metoder där frukt konserverades varvid jäsningen av fruktsaften förhindrades. Ett sätt var att tillsätta kemikalier som svavel, ett annat att avlägsna allt vatten och på så sätt förtjocka fruktsaften till en sirap. Jästceller kan inte överleva när sockerhalten övergår 32 procent och därför förhindras jäsningen. Allt man behövde göra för att få ojäst druvsaft var att späda ut den koncentrerade sirapen i vatten.

Plinius, som ägnade hela den 14:e boken av sin "Historia Naturalis" (60 e.Kr.) åt ämnet vin, upptäckte att det finns 185 olika sorters vin att dricka.

Alkoholens plats i Gamla Testamentets texter

En undersökning av den hebreiska texten visar att det enda svenska ordet "vin" används för att översätta omkring ett dussin hebreiska och arameiska ord med varierande betydelse. "Vin" kan innefatta vinstockens frukt såsom druvor, russin eller kakor av russin, vätskor - tjocka, tunna eller kokta, drycker - alkoholhaltiga eller icke-alkoholhaltiga, viner - sura, söta eller som ättika. På så sätt finner vi att ordet för "saft" (engelska "new wine") (JESAJA 65:8) är "tirosh", medan det för "stark dryck" är "shekar" och det för "vin" är "yayin" (JESAJA 5:11). Ingen Biblisk referens till "vin" i de svenska versionerna kan således tolkas korrekt utan att hänsyn tas till det särsklida hebreiska ord som används, sammanhanget, de berörda människorna och den aktuella tidsperioden. Till och med då är det inte alltid möjligt att helt och hållet få klarhet i den exakta betydelsen och göra en välvald översättning. Dessutom är det värt att notera att det inte går att göra någon riktig jämförelse mellan moderna alkoholhaltiga drycker och de från äldre tider, eftersom destillation av alkohol från vin och dylikt började först runt 1000 e.Kr. Det började gradvis att användas som sprit, medan då förskärning av viner med ren sprit för att öka alkoholinnehållet inte togs i bruk förrän på 1700-talet. Som redan nämnts överskrider alkoholhalten av den naturliga jäsningen aldrig 14%, men moderna alkoholhaltiga drycker kan innehålla upp till 50% alkohol.

Det finns inget särskilt ord i hebreiskan som alltid betecknar jäst vin. Inte heller finns det något ord som kan användas för att alltid indikera Guds samtycke, varken implicit aller explicit. Men där det kallas en "välsignelse" finns ingenting i sammanhanget som indikerar alkoholhaltig kvalitet - faktiskt helt tvärt om. Ordet "yayin" används i en betydelse av välsignelse endast två gånger och då i sammband med de andra jordbruksprodukterna majs och oliver, medan "tirosh" är använt i denna betydelse elva gånger (t.ex. i JEREMIA 31:12) och finns omnämnt tillsammans med mat ungefär trettio gånger.

Dryckenskap med alla dess följder betraktades alltid som avskyvärt i Gamla Testamentet. "En bespottare är vinet, en larmare är rusdrycken, och ovis är envar som raglar därav" (ORDSPRÅKSBOKEN 20:1). Guds ogillande är ofta förenat med berusande drycker och deras följder, och fördömdes tydligt av profeterna. (Se även: JESAJA 5:11-12; 22:13; 28:1,7-8, 56:12; JOEL 1:5; AMOS 6:6).

Kaanan var ett jordbruksland vars huvudprodukter var majs, oliver och vindruvor, och Israel självt tas ofta för en symbol för Guds vingårdar:

"Ty Herren Sebaots vingård, det är Israels hus; och Juda folk är hans älsklingsplantering..." JESAJA 5:7.

Följaktligen är det inte förvånande att vi finner vinstockens symbolspråk inflätat i många av de mest älskade och andliga passagerna i såväl Gamla som Nya Testamentet. "Jag är vinträdet, I ären grenarna" är en djupt tillfredsställande allegori på dem vilkas liv är "gömda i Kristus". Av denna anledning påstås det ofta att vin således måste anses vara som en av Guds goda gåvor till människan. Men, då det är sant att Gud gav vinstocken och dess frukt för att användas av människan, så var det människan och inte Gud som tog den nyttiga druvjuicen och gjorde den till en stark dryck som saknar näringsämnen men som har kraftiga effekter på både kropp och själ:

"...eftersom ju människans hjärta uppsåt är ont allt ifrån ungdomen" 1 MOSEBOKEN 8:21.

Hebreiska ord som betecknar vinstockens produkter

De ord som är mest använda är de som redan nämnts: "yayin", "shekar" och "tirosh".

"Yayin" används åtminstone 140 gånger. Det anses vara en generell term för druvsaft som användes på flera olika sätt. Endast av det bibliska sammanhagent kan vi förstå vilken typ av "vin" som menas. Första gången "yayin" nämns är i samband med Noas synd (1 MOSEBOKEN 9:21). Det finns inte omnämnt bland Abels offer, fastän han offrade av landets frukter.

Orden "yayin" och "shekar", vilka översatts med "vin" och "stark dryck", förekommer tillsammans ett antal gånger och betecknar då alltid berusande drycker. Den grekiska översättningen av Gamla Testamentet, Septuaginta (LXX), översätter dessa ord med "oinos" och "sikera".

"Shekar" används 23 gånger i Gamla Testamentet, men endast en gång i Nya Testamentet, "Vin och starka drycker skall han icke dricka" (LUKASEVANGELIET 1:15).

Tell-Armana-breven, som hittades 1887, men dateras till ca. 1380 f.Kr., antyder att korn, honung och andra frukter användes till starka drycker. Enligt Encyclopaedia Biblica motiverar etymologin (härledning av ord och deras betydelse) av ordet "shekar" den slutsatsen, att det betecknar varje slag av berusande dryck oavsett vilken källa den kommer ifrån.

Konsumerande av vin och starka drycker var förbjudet för prästen medan han uträttade sin heliga tjänst i Tabernaklet:

"Varken du själv eller dina söner må dricka vin eller starka drycker, när I skolen gå in i uppenbarelsetältet, på det att I icke mån dö. Det skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte. I skolen skilja mellan heligt och oheligt, mellan orent och rent..." 3 MOSEBOKEN 10:9-10 = HESEKIEL 44:21.

Den andliga betydelsen av Nya Testament är följande: genom Kristi död är det nu möjligt att Guds Ande, som hade sin boning i den allra heligaste delen av tabernaklet och i Jerusalems tempel, omgestaltar sig in i vår egen kropp. (HEBRÉERBREVET 10:19-20; 1 KORINTIERBREVET 3:16-17). Därför blir vi gjorda till Guds tempel:

"Veten I då icke att eder kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i eder..." 1 KORINTIERBREVET 6:19.

Vi som lever i friheten av det Nya Förbundet tror att Jesus Kristus med Sitt Blod har köpt människor av "alla stammar och tungomål och folk och folkslag..." för att tjäna vår Gud såsom präster (UPPENBARELSEBOKEN 5:9-10). Prästerskapet av alla troende omfattar varje kristen person, i en tjänst som inte är begränsad till särskilda tider och säsonger. Det innebär en fullständig hängivelse av hela ens liv, så att det inte finns någon tid då vi gör skillnad mellan heligt och oheligt, rent och orent. En kristen har en heltidsuppgift, han är alltid i tjänst!

Det tredje hebreiska ordet som ofta används för att beteckna "vin" är "tirosh". I Septuaginta (LXX) översätts det med "glukos", vilket även på svenska heter glukos, en dextros eller druvsocker. Det användes endast en gång i Nya Testamentet, där det på grekiska heter "gleukos" och i den svenska översättningen "sött vin" (APOSTLAGÄRNINGARNA 2:13). I Gamla Testamentet användes "tirosh" omkring 37 gånger.

Ytterligare ett ord att lägga märke till i de hebreiska texterna är "asis". Det förekommer i JESAJA 49:26, JOEL 1:5 och AMOS 9:13. Översättningen i varje fall är "druvsaft" eller "sött vin" och sammanhanget föreslår att det är fråga om färsk saft från druvor.

Ännu ett hebreiskt ord som används är "chemer", vilket betecknar en tjock, klibbig sirap eller skummande saft. Det kan ange alla sorters vin.

Det arameiska ordet "chamar" härstammar från det hebreiska ordet "chemer", och dess användning motsvarar användningen av "yayin", vilket betyder att det kan användas för att ange alla sorters vin.

"Yegev", vilket förekommer 16 gånger, var ursprungligen en hålighet eller ett fat i vilket druvorna eller oliverna lades i syfte att trampas sönder. Senare kom ordet att beteckna hela vinpressanordningen.

Vin i Nya Testamentet

I Nya Testamentet förekommer hänvisningar till det som tydligt är berusande drycker, för det mesta i samband med de grupper av människor som hade kommit in i den kristna tron i Mindre Asien, Grekland och Rom, vid en tid då moralen var låg och missbrucket av alkoholhaltiga drycker var överflödande. I Evangelierna finns det endast två definitiva beskrivningar av rusgivande drycker. Den första är verkligen av betydelse. Den finns i det första kapitlet i Lukasevangeliet i tillkännagivandet för Sakarias om den kommande födelsen av Messias förelöpare.

"Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande" LUKASEVANGELIET 1:15.

I Epistlarna omnämns berusning ofta och utförligt. Paulus var hedningarnas apostel och han konfronterades ofta med omåttligt drickande, till och med inom de unga kristna församlingarna där de omvända antingen var judar som levde i icke-judisk miljö, eller icke-judar omvända ifrån hedendomen med en hednisk livsstil.

Paulus var tvungen att vid flera tillfällen tillrättavisa sina lyssnare i otvetydiga ordalag: "Låtom oss föra en hövisk vandel... icke med vilt leverne och dryckenskap" (ROMARBREVET 13:13). Han varnar dem, att en av de överträdelser som kommer att stänga människor ute från Guds Rike är dryckenskap: "Faren icke vilse. Varken...drinkare... skola få Guds rike till arvedel" (1 KORINTIERBREVET 6:9-10). Återigen pekar han ut den rätta vägen för efesierna, "Och dricken eder icke druckna av vin; ty därav kommer ett oskickligt leverne. Låten eder fastmer uppfyllas av ande ..." (EFESIERBREVET 5:18). Även galaterna var i behov av denna varning, att den som hänger sig åt "dryckenskap, vilt leverne och annat sådant" aldrig kommer att ärva Guds Rike (GALATERBREVET 5:21).

Vin i Nya Testamentets originaltext

Nytt vin och nya skinn

Det finns ett antal ställen i Evangelierna där det inte uttryckligen står vilken sorts dryck, alkoholhaltig eller icke alkoholhaltig, det är fråga om (MATTEUSEVANGELIET 9:17; MARKUSEVANGELIET 2:22; LUKASEVANGELIET 5:37-38).

"Ej heller slår man nytt vin i gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle läglarna sprängas sönder och vinet spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades. Nej, man slår nytt vin i nya läglar, så bliva båda delarna bevarade." MATTEUSEVANGELIET 9:17

Den normala förklaringen till denna liknelse, att nya skinnläglar användes för att de var beständiga mot expansionskraften av den gas som genererades vid jäsningen, svarar inte mot fakta i detta fall. Precis som idag lades druvorna till jäsning i stora fat som är öppna för luften att komma till. Den expansiva kraft som frigörs av jäsande druvsaft är enorm. Saften av krossade druvor består till en femtedel av glukos. Under jäsningsprocessen utvecklas av detta koldioxid, 47 gånger sin egen volym, vilken, i inneslutet tillstånd, skulle ge ett tryck motsvarande 34,3 atmosfärer. Detta motsvarar ett tryck på 500 psi (34,5 kg/cm²). Om vin under den första jäsningen skulle förvaras i läglar, vare sig de vore utav ox- eller grishud, skulle det spränga sönder skinnet även om det vore nytt och starkt. Detta var ett faktum som varit välkänt under århundraden i Palestina!

"Ja, mitt inre är såsom instängt vin, likt en lägel med nytt vin är det nära att brista" JOB 32:19.

De torkade skinnläglar som användes under vår Herres tid var emellertid utmärkt lämpade i syftet att förhindra jäsning. Eftersom deras sömmar var väl bestrukna med tjära, för att utestänga luften med dess jästsporer, kunde jäsning inte ske. Det var absolut nödvändigt att nya, helt rena skinn användes, eftersom varje liten rest som satt kvar på insidan av det gamla skinnet snart skulle sätta igång en jäsning, tillräcklig för att förstöra det "nya vinet" som hälldes i, och som skullle spränga sönder lägeln.

"Nytt vin" är här översättningen av de grekiska orden "oinos neon" vilket är detsamma som hebreiskans "tirosh" och som betecknar färsk druvsaft. Allt detta var allmänt känt för Jesu lyssnare och därför är det tydligt att, när Han sade: "nytt vin i nya läglar", så talade Han inte först och främst om vinets kvalité, utan om nödvändigheten att hålla Hans nya undervisning skild från den konservatismens och självrättfärdighetens korroderande "jäsning" som fariséerna representerade. Ett "nytt skinn", en ny attityd behövdes för Evangeliets "nya vin".

Undret i Kana

Det första undret, som endast Johannes redogör för, är förvandlingen av vatten till vin vid bröllopsfesten i Kana (JOHANNESEVANGELIET 2:1-11). Vi får inte reda på vinets art, eftersom det grekiska ordet "oinos" som används här, kan beteckna antingen berusande eller icke-berusande vin. Septuaginta (LXX) översätter både "yayin" och "tirosh" till "oinos" (vin) och detta efterföljdes i Nya Testamentet, som skrevs på grekiska, samt i dess engelska översättningar.

Användningen av denna allmäna term "oinos" förekommer 33 gånger i Nya Testamentet och angående dess art kan endast avgöras med hänvisning till sammanhanget, om detta överhuvud taget är möjligt.

Jesus var ingen asket; Han kom så att människorna skulle få liv i överflöd. Han ville gärna vara med och öka glädjen vid bröllopsfesten, men man kan inte tänka sig att Han, som kom för att uppfylla all rättfärdighet, skulle omvandla vatten till 470 liter alkoholhaltigt vin, vilket onekligen skulle ha åstadkommit splittrade hem, förstörda liv, och ändlös misär. Kanske kan förklaringen finnas i att det "bästa vinet" var det som, enligt Plinius, innehöll de minsta spåren av jäsning eller mögel.

Vår Herre Jesus kom för att uppfylla profeterna, inte för att bestrida dem (MATTEUSEVANGELIET 5:17). Annars hade han pådragit sig Habakuks stränga varning:

"Ve dig som iskänker vin åt din nästa och blandar ditt gift däri och berusar homom..." HABACKUK 2:15.

En vindrinkare

Matteus och Lukas redogör båda för att Jesu fiender anklagade honom för att vara en "vindrinkare".

"Människosonen kom, och han både äter och dricker, och nu säger man: 'Se vilken frossare och vindrinkare han är...'" MATTEUSEVANGELIET 11:19; LUKASEVANGELIET 7:34.

Men inga bevis läggs fram, inte vid något tillfälle, för att bestyrka anklagelsen. De anklagade honom också falskt för hädelse och för att han skulle ha hotat att förstöra templet. Johannes, som var en nasir, avhöll sig därför från alla vindruvans produkter (4 MOSEBOKEN 6:2-3). Jesus stod ej under någon sådan förpliktelse, men slutsatsen att han tog del av berusande drycker är helt ogrundad. Hans fiender hade kritiserat Johannes Döparens asketism och var lika kritiska mot Jesus. Vid det enda nedtecknade tillfälle, då Jesus erbjöds berusande dryck, avvisade Han det (MARKUSEVANGELIET 15:23). Det var en sed bland rika kvinnor i Jerusalem att tillhandahålla förbrytare möjlighet att få en bedövande klunk vin, som blandats med myrra eller något annat narkotiskt medel, strax innan de korsfästes. Fastän Jesus plågades av törst och var uttröttad av smärta, så tog han ej emot det narkotiska vinet när Han erbjöds det. Frälsaren skulle dricka ur lidandets kalk och Han förmådde göra det med hela kraften av Sitt förstånd i behåll, utan att vara avtrubbad av att ha tagit någon narkotika.

Nattvarden

"Och han tog en kalk och tackade Gud och gav åt dem; och de drucko alla därav. Och han sade till dem:... Jag skall icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt i Guds rike" MARKUSEVANGELIET 14:23-25, MATTEUSEVANGELIET 26:27-29, LUKASEVANGELIET 22:17-18, 1 KORINTIERBREVET 11:25.

Den mest kontroversiella användningen av ordet "vin" i Nya Testamentet koncentreras kring de element som användes av vår Herre vid Hans instiftande av den Sista Måltiden. Paulus och de tre evangelisterna är överens genom att säga, "Han tog en kalk", medan evangelisterna lade till orden "som kommer från vinträd".

Vi har sett att när "det som kommer av vinträd" används i Gamla Testamentet, används vanligen ordet "tirosh", vilket betyder nypressad drufsaft. I modernt språkbruk betyder ordet "vin" i första hand "alkoholhaltigt vin". Anledningen till detta är att druvor i huvudsak används för produktion av alkoholhaltiga drycker.

Emellertid är det väl knappast någon människa som kommer att tänka på äppel- eller päronvin då man talar om frukten från ett äppel- eller päronträd, fastän detta mycket väl kan framställas genom jäsning.

Påskfesten hölls sex månader efter skörden, en anledning till att man argumenterat att vår Herres "kalk" måste ha varit en jäsningsprodukt och därför alkoholhaltig. Men som vi redan sett kände man till ett antal sätt att förhindra jäsning och därför är detta argument inte giltigt. Dessutom kunde druvor bevaras under större delen av året genom att hänga upp dem i källare - och de grottor som genomborrar Palestinas kalkstensberg är ideala kylkammare. Att araberna fortfarande gör detta försäkras av Niebuhr i hans bok "Travels through Arabia". Det var därför enkelt att skaffa färskförvarade druvor på Jesu tid.

Det är av betydelse att ordet "vin" (oinos) inte används en enda gång, varken av evangelisterna eller av Paulus när de skrev om Nattvarden. Vår Herre tog vanliga människors vanliga mat, bröd och frukt av vinrankan och helgade dem, och använde dem som symboler för Sitt liv och Sin död som utgjöts för hela mänskligheten. Jesus säger:

"Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han förbliver i mig, och jag förbliver i honom" JOHANNESEVANGELIET 6:56.

Pingstens mirakel

På pingstdagen fick Apostlarna den Helige Ande med det tecknet att de talade i andra tungor, och folket som hade samlats där var mycket berörda (APOSTLAGÄRNINGARNA 2). Några hånade: "De äro fulla av sött vin" (på grekiska: gleukos). Det grekiska ordet "gleukos" betyder (översatt) "nytt vin". Det är den enda gången som detta ord används i Nya Testamentet. Vi har redan sett att ordet "tirosh" i den grekiska översättningen av Gamla Testamentet (Septuaginta) betyder ojäst färsk druvsaft och att det alltid översattes till "gleukos" på grekiska.

De utländska judar som råkade befinna sig i Jerusalem vid detta tillfälle förstod bönerna och blev överväldigade. De förstod att detta var ett mirakel.

Men de andra förstod inte att det var ett mirakel eftersom de inte var kunniga i något av dessa nya språk. De var oförståeliga ljud för deras öron. Deras reaktion var att håna. De hånade dem eftersom lärjungarna betedde sig som druckna fastän det var ett välkänt faktum att de bara drack druvsaft.

Petrus uttryckte tydligt att det var fråga om en andlig extas och inte något som berodde på alkohol.

Det var allmänt känt att om judarna drack vin, så gjorde de det till kvällsmaten och inte klockan nio på morgonen (den tredje timmen). Som redan sagts, är det grekiska ordet för "nytt vin" "gleukos". Likheten med ordet glukos kan inte förbises.

Lite vin för din mages skull

"Drick nu icke längre allenast vatten, utan bruka något litet vin för din mages skull, eftersom du så ofta lider av svaghet" 1 TIMOTEUSBREVET 5:23.

Ordet som används här i den grekiska orginaltexten är "oinos" som kan beteckna jäst såväl som ojäst druvsaft.

Druvsaftens smärtlindrande egenskaper var välkända i den tidens Palestina och det användes också för att lindra magproblem. Av denna anledning rekommenderade Paulus att Timoteus skulle använda druvsaft. Athenaus (280 e.Kr.) tillhandahåller information om att det fanns ett "vin" för magbesvär. Han ger receptet - "Låt honom taga gleukos antingen blandat med vatten eller uppvärmt, särskilt det som kallas 'protropos', vilket är mycket bra för magen." Detta bekräftas även av åtskilliga medicinska fynd, att alkohol faktiskt förlänger magproblem. Även om alkohol ger kalorier, så innehåller den inga proteiner, mineraler eller vitaminer, utan kan förorsaka allvarliga skador på viktiga organ såsom hjärnan, levern och andra kroppsorgan.

Tre ord från Paulus

I det första brevet till tessalonikerna skriver Paulus:

"...låtom oss alltså icke sova såsom de andra, utan låtom oss vaka och vara nyktra. De som sova, de sova om natten, och de som dricka sig druckna, de äro druckna om natten; men vi som höra dagen till, vi må vara nyktra..." 1 THESSALONIKERBREVET 5:6-8.

Eftersom det grekiska ordet för nykter, "nepho", och dess härledningar, förekommer upprepade gånger i epistlarna, måste vi undersöka dess betydelse. Det används i 1 KORINTIERBREVET 15:34, "Vaknen upp till rätt nykterhet, och synden icke."

I 1 TIMOTEUSBREVET 3:2-3 och 8 är det nedskrivet att "En församlingsföreståndare bör därför vara oförvitlig... nykter... icke benägna för mycket vindrickande" (nephalion, sophrona, me paraoinon). Detta betyder ordagrannt att han måste vara avhållsam, självbehärskad och inte komma nära vin. Paulus fortsätter med att säga att samma råd gäller för både manliga och kvinnliga församlingstjänare. I episteln till Titus uppmanas församlingsföreståndaren åter igen att inte vara "begiven på vin", de äldre männen att vara avhållsamma och kvinnorna att inte ha begär efter vin (på grekiska: "total avhållsamhet").


Om vi tar alla Bibelns påståenden om "alkohol" i betraktande, så inser vi att Gud inte heller går med på "måttligt" drickande i syfte att skona sitt folk från destruktivt inflytande.

Det är intressant att notera att de nyaste medicinska upptäckterna exakt överensstämmer med Bibeln:

"Att vara konstant redlöst berusad förstör upp till 7 miljoner celler i en vuxens hjärna."

Prof. Dr. Gustav Schimert (Cardiology Magazine, 1984)

"Alkohol förstör alltid hjärnceller - även om det dricks i små mängder"

Dr. Med. A. Sequeira, (Med. News Magazine, 1984)

"Veten I icke att I ären ett Guds tempel, och att Guds Ande bor i eder? Om nu någon fördärvar Guds tempel, så skall Gud fördärva honom; ty Guds tempel är heligt, och det templet ären I" 1 KORINTIERBREVET 3:16-17.

Taget ur boken "Alcohol and the Scriptures" av Edith A. Kerr,
Temperance Committee of the Presbyterian Church of Victoria, Melbourne (1966)