Förvaltarskap

Ett Bibelstudium sammanställt speciellt för att användas av en cellgrupp i hemmet eller hemma av en enskild individ.

Förvaltarskap är ett försummat ämne som är nödvändigt för kristen tillväxt och mognad. Det är hög tid för oss alla, såsom kristna, att förstå att SANN GLÄDJE och SANN LYCKA bara kan upplevas genom att KÄNNA TILL OCH LYDA GUDS ORD. Att känna till Guds Ord öppnar en värld av ansvar för oss.

Då vi betraktar detta ämne måste vi förstå att det påverkar våra liv och attityder på alla områden: FAMILJELIV, ARBETSLIV och FÖRSAMLINGSLIV. Så låt oss börja genom att fråga oss:

Vad är förvaltarskap?

Den definition som ges i de flesta bibellexikon är att det är praktiserandet av ett systematiskt och proportionerligt givande av tid, talanger och materiella ägodelar, baserat på övertygelsen att Gud har anförtrott oss dem för att användas i Hans tjänst och för Hans Rike.

En annan definition är att det är ett sätt att leva. Speglingen av Guds äganderätt i ens person, ens kraft, ens ägodelar och det trofasta användandet av dessa utvidgar Guds Rike i världen. För att förstå dessa definitioner ännu klarare behöver vi se skillnaden mellan ägande och förvaltarskap.

a) Ägande

Gud är ägaren av allting. Se följande bibelord:

"...himmelens och jordens skapare." 1 MOSEBOKEN 14:19-22

"Jorden är HERRENS och allt vad därpå är, jordens krets och de som bo därpå." PSALTAREN 24:1

"Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är." PSALTAREN 89:12

b) Förvaltarskap

Vi är inte ägare utan FÖRVALTARE, ANSVARIGA och RÄKENSKAPSSKYLDIGA. Här är två berättelser om RÄKENSKAPSSKYLDIGHET:

MATTEUSEVANGELIET 25:14-30: Liknelsen om punden - mannen som inte gjorde någonting med sitt pund. Han FÖRDES TILL DOM.

LUKASEVANGELIET 19:11-26: Liknelsen om punden. Var och en var ansvarig för att med vishet och lönsamhet använda det som hade blivit dem anförtrott.

Gud är ägaren som har anförtrott oss vissa saker som skall användas för att utbreda Hans Rike. Vi är ansvariga inför Gud för vår attityd till och användning av vad Han har givit oss. Därför frågar vi:

Vad har Gud anförtrott oss?

Gud har, till Sin Ära och för utbredandet av Sitt Rike, anförtrott oss att använda:

a) LIVET. (Det du har fått).

Gud skapade människan (1 MOSEBOKEN 1:27-28). Han (Gud) giver åt alla liv och anda (APOSTLAGÄRNINGARNA 17:25). Livet är en gåva som vi inte får slösa bort.

b) TID. (Den du fått dig tilldelad).

Den late tidsslösande människan kan vänta sig fattigdom (ORDSPRÅKSBOKEN 24:30-34). "Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan." (PSALTAREN 90:12). Tid som Gud kommer att hålla oss ansvariga för.

c) ÄGODELAR. (Det som är oss anförtrott för att användas till Guds Ära).

Samla inte skatter på jorden (MATTEUSEVANGELIET 6:19-21). Tanken här är inte att inte ha ägodelar, utan att använda dessa ägodelar för Guds Rike (Se också KOLOSSERBREVET 3:1-2).

d) EKONOMISKA TILLGÂNGAR. (Det du arbetar för).

Mönstret för att ge "vad han får tillfälle till" (1 KORINTIERBREVET 16:1-2). (enl. KJV "as God has prospered us" = "enligt hur Gud har gynnat oss".)

Låt oss nu fortsätta:

Vad kännetecknar en god förvaltare?

Vad Gud förväntar Sig av Förvaltarskapet, och kom ihåg att det också påverkar vårt församlingsliv.

a) TROFASTHET. "...befinnas vara trogen" (1 KORINTIERBREVET 4:1-2). Vi måste vara trofasta mot Gud, människor och församlingen. Vi måste bevisa verkningarna av Evangeliet genom vår trohet till det. Vi måste vara pålitliga.

b) VILLIGHET ATT LÄRA. Psalmisten säger "Visa mig, HERRE, din väg och led mig på en jämn stig." (PSALTAREN 27:11) En JAG-VET-ALLT-ATTITYD bör aldrig finnas hos dem som är Guds förvaltare. Kännetecknet på en man eller kvinna som strävar efter att vara en god Guds förvaltare är att de ständigt söker att bli undervisade. De har också en...

c) ÖNSKAN ATT TJÄNA. "...tjäna varandra genom kärleken." (GALATERBREVET 5:13) "Söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning." (ROMARBREVET 12:10). Om det finns något område inom vilket vi kommer till korta, så är det i vår omsorg om varandra. Vi bryr oss om dem i vår omedelbara närhet eller i vår vänkrets, men om hjälp och omsorg påkallas utöver det, kommer vi till korta. Åh, att vi kunde tjäna såsom Kristus tjänade! Kristi hjärta var en tjänares hjärta: LUKASEVANGELIET 22:27.

d) VILJA ATT GE. "Ge, så skall ni få" (LUKASEVANGELIET 6:38). Om vi har ett löst grepp om våra ägodelar, om vi inser att vi inte riktig äger det vi har, så kommer vi inte att hålla så hårt i allt. Vi behöver bli villiga att ge av vårt liv, tid, talanger, ägodelar, finanser. Ju mer vi ger till Gud, desto mer kommer vi att få tillbaka.

SAMMANFATTNINGSVIS, låt oss titta på:

En förvaltares räkenskapsskyldighet (LUKASEVANGELIET 16:1-13)

Vi introduceras för denne förvaltare i:

V.1 När han anklagades för "...förskingring av hans ägodelar."

V.2 Han befalldes att avlägga räkenskap. Att "Göra räkenskap" innebär att vi inte får stövla på genom livet likgiltiga för vad Gud tänker om sättet vi lever på. Det betyder också att vi måste använda de gåvor och talanger Han har gett oss.

V.3 Vi ser att risken finns att vi förlorar de ting vi fått.

"Gör räkenskap för din förvaltning." LUKASEVANGELIET 16:2

Hur vi bör leva: 1 PETRUSBREVET 4:7-11.

Vi måste avlägga räkenskap: ROMARBREVET 14:12.

Det finns inget utrymme i vårt kristna liv för någon "lev-som-du-vill-attityd". Vi är ansvariga inför Gud att leva på ett sätt som behagar Honom. Gud give att vi skall vara goda förvaltare av de ting Gud har anförtrott oss med.

av John King (Nuneaton)
Taget från "Redemption Tidings" (mars 1984)