Andens frukter och gåvor

Det är viktigt att klart förstå den fundamentala skillnaden mellan de två uttrycken. 'Frukt' är det naturliga resultatet av en inre livsprincip som föds fram genom ett ständigt växande. 'Frukt' tar tid att utveckla och kommer till fulländning med hjälp av många yttre faktorer såsom vatten, ljus, sol, etc.

I jämförelse kan 'gåvor' komma genom en givares generösa handlande. Man erhåller dem vanligen i ett färdigt skick, även om användningen av dem kan förbättras med tiden genom mottagaren, t.ex. när någon får en kamera i present. Sammanfattningen av vår observation är att 'frukt' kommer gradvis inifrån medan 'gåvor' kommer med detsamma från en yttre källa. Detta är bara en grov definition, men den hjälper till att klargöra skillnaden som skall göras mellan de två uttrycken.

Andens frukt framstår därför som ett uttryck och resultat av ett gudfruktigt liv, vilket gavs till den troende när han blev född på nytt. Frukten kan synas nästan omedelbart i en del egenskaper, men framträder vanligtvis endast successivt under det att man 'växer i nåd'. Dess utveckling gynnas genom yttre nådemedel liksom kristen gemenskap, andlig tjänst, yttre omständigheter, men framförallt genom försoningen av själen med Gud. Denna 'frukt' har förmågan att växa genom hela den kristnes liv och ur den synvinkeln borde en konstant tillväxt i helighet äga rum.

I jämförelse kan Andens gåvor ges plötsligt vid vilket skede som helst i den troendes liv. Nya testamentet visar tydligt att en gåva gavs till vissa troende då de först mottog den Helige Ande. Andra gåvor tilldelades vid olika vändpunkter i den kristna vandringen (t.ex. 1 TIMOTEUSBREVET 4:14 - troligen p.g.a. att Timoteus utvaldes till andlig tjänst - APOSTLAGÄRNINGARNA 16:1-3). Ytterligare andra gåvor kunde önskas och bedjas om vid vilket tillfälle som helst (1 KORINTIERBREVET 12:31 och 1 KORINTIERBREVET 14:13).

Löftet om den Helige Andens gåvor förefaller därför inte vara relaterat till den troendes mognad i 'växten i nåd', under förutsättning så klart, att Gud anser personen i fråga vara värdiga av dem. De upp-kommer inte i första hand från det inre livet utan är suveräna handlingar av en stor Givare.

Kärlek är inte en andlig 'gåva'

Den första och största 'frukten' av Andens frukter är kärlek. Denna Guds kärlek som manifesterar sig genom ett liv som är helt överlåtet till Kristi Ande, är så underbar att vi får intrycket att Paulus beskriver den ideale kristne när han ägnar ett helt kapitel (1 KORINTIERBREVET 13) åt dess lovprisning.

Vi vill vara helt på det klara med det faktum att kärlek är en 'frukt' snarare än en 'gåva'. I 1 KORINTIERBREVET 14:1 är den skiljd från de andliga gåvorna. Det är helt obibliskt att säga: "Jag söker efter kärlek, den största av alla gåvor." Många säger på det sättet, men kärlek nämns inte bland de nio av Andens gåvor i 1 KORINTIERBREVET 12:8-11. Istället för att förvänta sig att egenskapen som beskrivs i 1 KORINTIERBREVET 13 plötsligt och fullt utvecklad kommer att infinna sig i hjärtat som en fulländad gåva från Gud, borde vi snarare förstå att det är frukten av ett inre liv efter gudomliga principer. Den kommer bara att bli förd till fulländning genom ett liv av intimt umgänge med Herren.

Det är viktigt att lägga märke till två betydande faktum rörande relationen mellan 'gåvor' och 'frukt':

a) Nio gåvor nämns i 1 KORINTIERBREVET 12:8-11, och nio sorters frukter i GALATERBREVET 5:22.

b) Det långa kapitlet om kärlek (1 KORINTIERBREVET 13) är infogat mellan de två viktigaste kapitlen om andliga gåvor och utgör en viktig del av ämnet som beskrivs i dem.

Den första punkten lär oss att gåvor och frukter skall hålla varandra i balan s. Det andra faktumet visar oss att de är nära förbundna med varandra. När aposteln skriver: "Men varen ivriga att undfå de nådegåvor som äro de största. Och nu vill jag ytterligare visa eder en väg, en övermåttan härlig väg" (1 KORINTIERBREVET 12:31), avser han inte att påpeka att vi skall negligera de andliga gåvorna. Han uppmanar oss att skapa en balans och fösöker göra en korrigering av de andliga värdena. Det största av alla ting är den ökande likheten med Kristus; och man begår ett allvarligt fel genom att tro att 'gåvor' kan inta 'fruktens' plats.

Andliga gåvor utan kärlek har inget värde

Paulus förklarar detta med eftertryck i de första verserna i 1 KORINTIERBREVET 13. Han beskriver andliga gåvor i sin högsta form - och sedan förstör han hela bilden i ett slag! Gåvorna av tungotal, profetia, kunskap eller tro kommer alla under hans tuktans spö. Alla förklaringar gäller dem som använde dessa gåvor men inte hade kärlek. Det är ett omskakande stycke. Utan tvivel måste det vara av största vikt för alla som gör gällande att ha upplevt pingstdagen.

av Donald Gee
Källa: "Concerning Spiritual Gifts", Gospel Publishing House, Springfield, Missouri, USA
Översatt från det tyska orginalet: "Geistesfrucht und Geistesgaben"