1967 – Det sista datumet i Bibeln!

Det finns bara en stad som har kallats “helig” av Gud – Jerusalem (JESAJA 52:1; JESAJA 66:20). Ingen annan stad har kallats “vår Guds stad” (PSALTAREN 48:2) och ingen annan har utvalts av Herren. “Men Jerusalem har jag nu utvalt, för att mitt namn skall vara där…” (2 KRÖNIKEBOKEN 6:6). Herren har “…stor nitälskan för Jerusalem.” (SAKARJA 1:14) Jesus grät till och med över Jerusalem då han förutsåg dess ödeläggelse (LUKASEVANGELIET 19:41).

Det var i Jerusalem som lärjungarna mottog den Helige Ande på pingstdagen, och Evangeliet spreds först från denna stad. Jesus togs upp till himlen från Jerusalem och kommer att komma tillbaka dit igen (SAKARJA 14:4).

Jerusalem, “fridens stad”, har erövrats och återerövrats ett flertal gånger, men Guds Ord berättar för oss att Herren själv skall försvara Jerusalem vid slutet: “Men denna hemsökelse skall HERREN låta drabba alla de folk som drogo ut för att strida mot Jerusalem: han skall låta deras kött ruttna, medan de ännu stå på sina fötter; deras ögon skola ruttna i sina hålor och deras tunga skall ruttna i deras mun.” (SAKARJA 14:12) Detta Bibelord är en indikation på det slutliga kärnvapenkriget vid slutet av vår nuvarande tidsålder.

Hedningarnas tid

Jerusalem utgör medelpunkten för ett stort antal profetior. Det förutsades att Jerusalem skulle komma att erövras av hedningar: “Jerusalem skall bli förtrampat av hedningarna till dess att hedningarnas tider blir fullbordade.” (LUKASEVANGELIET 21:24). Jesus gav denna profetia och den började uppfyllas år 70 e. Kr. när Jerusalem erövrades av romarna och alla judar antingen dödades, dog av svält eller såldes som slavar. År 638 e. Kr. erövrade muslimerna Jerusalem och bortsett från en kort period under korstågen regerade de över staden fram till 1917, när de allierade styrkorna under general Allenby befriade den.

Profetian om Jerusalems befrielse år 1917

Profeten Daniel gav följande anmärkningsvärda profetia när han talade om framtiden för sin hemstad Jerusalem: “Säll är den som förbidar och hinner fram till ett tusen tre hundra trettiofem dagar.” (DANIEL 12:4-12). År 1335 i den muslimska kalendern motsvarar år 1917, exakt det år då turkarna överlämnade Jerusalem till britterna. Profeten Haggai förutsade till och med den exakta dagen för befrielsen, nämligen den 9 december (HAGGAI 2:15-18), och Jesaja förutsade sättet på vilket Jerusalem skulle befrias – med hjälp av flygplan
(JESAJA 31:5). För mer information, se artikeln “As Birds Flying”.

Profetian om Jerusalems befrielse 1967

Ända sedan grundandet av staten Israel 1948 har de arabiska nationerna vägrat att acceptera Israel som en oberoende stat och har väntat på att slå tillbaka mot Israel. Trots att man överraskade israelerna genom att attackera på en sabbatsdag i juni 1967, och trots att man var överlägsen i antal med minst 50:1, så led araberna ett fullständigt nederlag på endast sex dagar. På mindre än tre timmar förstörde israeliska flygstridskrafter 300 egyptiska flygplan på marken. Men det mest betydelsefulla resultatet av kriget var att den gamla delen av Jerusalem, fram till dess i Jordaniens händer, kom i judisk besittning. Sålunda uppfylldes återigen häpnadsväckande bibliska profetior.

Trots att detta var helt oväntat blev många kristna inte förvånade över utgången av sexdagarskriget. Två skilda profetior pekade mot 1967 som året för Jerusalems befrielse:

1) Daniels profetia om 2300 år

“"Huru lång tid avser synen om det dagliga offret, och om överträdelsen som kommer åstad förödelse, och om förtrampandet av både helgedom och härskara?" Då svarade han mig: "Två tusen tre hundra aftnar och morgnar; därefter skall helgedomen komma till sin rätt igen."” (DANIEL 8:13,14)

När man ser till sammanhanget runt denna profetia ser man att det talas om en vädur med två horn (Medien och Persien; se DANIEL 8:20) och en bock (Grekland; DANIEL 8:21). “Jag såg honom" (bocken) "komma ända inpå väduren och störta över honom i förbittring, och han stötte till väduren och krossade hans båda horn, så att väduren icke hade någon kraft att stå emot honom. Sedan slog han honom till jorden och trampade på honom; och ingen fanns, som kunde rädda väduren ur hans våld.” (DANIEL 8:7)

Denna del av profetian uppfylldes när Alexander den Store korsade Dardanellerna och gick in i Mindre Asien år 334 f. Kr. med en arme på 35 000 greker och makedonier och besegrade det väldiga Persiska imperiet. Från och med den tidpunkten skulle Palestina/Israel alltid komma att vara “förtrampat av hedningarna”, eller under kontroll av främmande nationer, vare sig det var greker, romare, saracener eller turkar.

Daniel profeterade dock att den heliga platsen (Jerusalem) skulle förbli förtrampad endast i 2300 dagar. Genom att tillämpa den bibliska tidsskalan (en dag svarande mot ett år – se HESEKIEL 4:6) och hålla i minnet att det inte finns något datum 0 e. Kr., så hamnar vi exakt på 1967!

2) Jubelåret

“Och I skolen helga det femtionde året och utropa frihet i landet för alla dess inbyggare. Det skall vara ett jubelår för eder; var och en av eder skall då återfå sin arvsbesittning, var och en av eder skall återfå sin släktegendom.” (3 MOSEBOKEN 25:10)

Jubelåret kännetecknades av det faktum att alla fastigheter och ägodelar gavs tillbaka till sina ursprungliga ägare, om de skulle ha blivit förlorade under tiden. Slavar skulle bli frigivna; i korthet var den en tid för att “förkunna frihet”.

Om man räknar från år 1917, så skulle nästa jubelår komma att bli 1967. Är det en ren slump att Jerusalem befriades återigen det året?

Profetian om fikonträdet

“Lär av fikonträdet en liknelse: När dess kvistar blir mjuka, och löven börjar spricka ut, så vet ni, att sommaren är nära. Likaså när ni ser allt detta, så vet, att det är nära och står för dörren. Sannerligen säger jag er: Denna generation skall inte förgås, förrän allt detta sker.”
(MATTEUSEVANGELIET 24:32-34)

När Jesus talade om de händelser som måste ske före Hans återkomst gav han tecknet om fikonträdets löv som börjar spricka ut. I Bibeln liknas Juda ofta vid ett fikonträd. Exempelvis talar JEREMIA 24 om bra och dåliga fikon, där de bra fikonen var de judar som återvände till Jerusalem efter den babyloniska fångenskapen; de dåliga fikonen var de judar som beskrivs i bibelordet “På alla orter dit jag fördriver dem skall jag göra dem till en varnagel och en skräckbild för alla riken på jorden, till en smälek, till ett ordspråk och en visa, och till ett exempel som man nämner, när man förbannar.” Jesus förbannade fikonträdet som inte bar frukt (MATTEUSEVANGELIET 21:19), och antydde att judarna inte bar frukt heller. “…Guds rike skall tas från er och ges åt ett folk, som bär dess frukt.” (MATTEUSEVANGELIET 21:43)

Ändå antydde Jesus att det skulle komma en tid när fikonträdets (Juda), judarnas, löv skulle spricka ut, och att denna generation skulle se Kristi återkomst. Vi lever just nu i den tiden! Grundandet av staten Israel 1948 och Jerusalems befrielse 1917 och 1967 är alla tecken på att fikonträdet lövas. Jesus kommer verkligen tillbaka snart, och griper in i det kommande slutliga kärnvapenkriget och etablerar sitt rike på jorden, vilket kommer att finnas i tusen år. Tecknen kan man redan se. Är du redo?

“Därför, var också ni redo, ty i den stund ni inte tänker det, kommer Människosonen… Men såsom det var på Noas tid, så skall också Människosonens tillkommelse vara. Ty såsom det var i dagarna före floden: De åt och drack, män tog sig hustrur, och kvinnor gavs åt män, intill den dag, då Noa gick in i arken och de visste intet av, förrän floden kom och tog dem bort allesammans, så skall det också vara vid Människosonens tillkommelse.” (MATTEUSEVANGELIET 24:44,37-39)

Undervisningavdelningen (juni 2005)